Hello, goodbye?!

Detta som är den tiden då ja borde trivas som bäst, så mår jag skit. Det är typ sju eller åtta veckor kvar av skolan innan jullovet, och sen börjar nationella proven och man ska söka till gymnasium m.m m.m Men det är inte det som gnager på mej, utan det är att alla vi som har hängt ihop som ett gäng på typ tio personer, bara fortsätter att splittras mer och mer. Jag har redan förlorat min bästa kompis för ett år sedan när hon skaffade kille, och nu är jag påväg att förlora två till. Jag är inte en partyperson, utan mera en sån som tackar nej till utekvällar för att titta på film och mysa.  Och det är precis det som jag får skit för nu. Jag är väldigt blyg, och får inte helt enkelt vänner, utan det brukar ta ett tag innan folk får se vem jag verkligen är, vilket gör att jag inte har så jätte många vänner, men så det räcker.  Det var inte förrän idag som jag verkligen fick veta vad två av dem andra i gänget tyckte om det. Den ena drog sig inte för att säga rakt ut att jag inte har några vänner, bara för att jag ville vara hemma denna helg. Om jag inte hade haft några vänner så hade jag bara tagit det slaget, och komma över det. Men jag har vänner. Jag känner mig tillräckligt älskad med dom jag har. Eller är det bara jag som överreagerar eftersom båda två kommer flytta ifrån mig om mindre än ett halvår? Jag vet helt ärligt inte. Men en sak är jag säker på. Jag ska göra vad jag kan för att behålla dom jag har kvar, och skita i dom som bara ser ner på mig för att jag inte är perfekt. När mitt nya läsår börjar på den nya skolan, med den nya klassen, kommer även mitt nya liv förändras. Vänner är dom som älskar en för den man är, inte dom som bara är med en bara för att. Och om jag inte skulle få några nya vänner, så gör det ingenting eftersom jag har mina gamla, och när jag flyttar om tre år, så lär jag få nog med tid att hitta riktiga vänner. Och med detta signar jag ut.

Någon som har samma eller likande problem? Kommentera gärna! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar